Älvsnabben

Här är lite information och bilder från min lumpartid på HMS Älvsnabben 1976-77

1976-77 gjorde jag lumen på flottan i Karlskrona

Grundutbildningen blev på Sparres örlogsskola,där gjorde jag s.k. gröntjänst och lite skolbänksutbildning som elektromekaniker. Efter grundutbildningarna arbetade några av oss i varvet, på väg till Sparre efter en arbetsdag blev jag stoppad i vakten och fick ett erbjudande att mönstra på ett minsveparfartyg som hette M55 Ornö, vilket jag naturligtvis hoppade på för spänningens skull.

Den och många fler båtar skulle till Norska Molde för ett idrottsutbyte för befälselever från norden. Resan blev påfrestande för både psyket och magen, över Kattegatt fick vi storm och orkanbyar på över 30 sekundmeter, sjöräddningen i både Sverige och Norge var inkopplade.

Vårt arbetsschema var också tufft vi jobbade 4 om 4 som det kallades, 4 timmars arbete, 4timmar ledigt då man skulle hinna duscha, äta sova så pågick det dygnet runt. Till slut fick vi ta en tidigare kurs in i en Fjord där det blev betydligt lugnare.

Från Sverige var vi fyra fartyg på denna resa, tre minsvepare och en jagare ”Gästrikland”.  Efter den resan var jag åter i Karlskrona på skolbänken igen.

En dag kom en kapten in i skolsalen och frågade om någon i klassen ville följa med på långresa med HMS Älvsnabben, de flesta av oss hade hört talas om den och nästan alla räckte upp handen” vi var väl ca: 20 elever”. Han berättade då att 3 st. skulle tas ut till denna resa och att han skulle återkomma . Efter någon dag kom han in i klassrummet tog av sig kaptensmössan, bad läraren om ett papper som han rev sönder i ca:20 bitar och gjorde kryss med sin penna på tre av lapparna. Han vek ihop och lade dem i sin mössa, gick runt till alla intresserade i klassen som fick ta var sin lapp, och på min var det ett kryss, så var jag uttagen till långresa med Älvsnabben.

Det var en hel del förberedande under hösten inför resan som startade den 1 november 1976. Hela Karlskronas hamn var full av folk, musikkår och militär när vi skulle iväg.

HMS Älvsnabben är från 1943 och byggdes som handelsfartyg men gjordes om till minfartyg åt flotta. 102 meter lång 13 meter bred, fart 13 knop, 9 cyl.2 takts motor.

Den gjorde 25 långresor mellan åren 1953 och 1980. 1982 skrotades fartyget tyvärr.

Vi var 264 man som hade mönstrat på båten och gav oss iväg på resan efter pompa och ståt.

Jag var elektriker ombord och bodde i eldarmässen ihop med maskinarna.

Vi bodde 30 man i ett rum där väggarna var fyllda med kojer tre högt och resterande i hängmattor i taket och var sitt plåtskåp för tillhörigheter. Resten av ytan var bord och stolar.

Här tillbringade vi 4,5 månader tillsammans, vi sov, åt och hade vår fritid tillsammans ombord.

Här fäster vi några hängmattor ute på däck, skönt när det blev varmare.

Det fanns ingen luftkonditionering, så över 30 grader i mässarna var inget ovanligt när vi kom till varmare breddgrader.

Resan gick från Karlskrona ner genom Kielkanalen med alla broar och vidare förbi Engelska kanalen med de vita kalkstensklipporna vid Dover. Över Biscayabukten och runt Spanien ochPortugal genom Gibraltarsund in i medelhavet.

Första stoppet var i Pireus hamn i Grekland den 18/11 men vi var något  före schemat så vi fick känna på  fast mark på ön Poros sydväst om Pireus, där vi hade en festlig kväll.

På permissionen i Pireus hamn åkte vi naturligtvis  till Aten och var uppe på Akropolis för att se på alla antika byggnader och en fin utsikt över Aten.

Under resan genom medelhavet ankrade vi upp och fick ta resans första dopp på mycket djupt vatten.

Det var svalkande med endast 17 grader, men det var gott om haj så vi hade en tio-manna roddbåt som hajvakter.

Vi försökte även fiska haj här med en tillverkad krok från ”makinarna”  fäst på en bit kätting och sedan rep till ett elektriskt spel.

Kocken höll med några kilo lever och en hink blod, ner i havet och efter en stund nappade det. En vitfenad haj på 170 cm blev bytet.

Den 22/11 for vi vidare till Alexandria i Egypten där vi åkte buss genom ökenlandskap till Kairo och ned till Pyramiderna och Svingsen, vilket var en stor upplevelse på 70-talet.

Därefter hade vi en spännande tur genom Suezkanalen som varit stäng sedan 1967,vi fick se mycket krigsmärken som sönderbombade hus och trasiga stridsvagnar.

På ett ställe stod Svenska FN soldater på parad och hälsade på oss med visselpipor.

Efter att ha rundat Arabländerna åkte vi in i Pakistans hamnstad Karachi. Det besöket var inte ett av de trevligaste, väldigt skitigt, förorenat och sunkigt illaluktande men intressant på sitt sätt. Människorna var trevliga och billig mat och dryck. Taxi var väldigt dekorerade trehjuliga mopeder Med plats för två passagerare bakom chauffören.

Här hade vi även Luciafirandet, ingen kvinna ombord så det blev en vald plutonsofficer som fick vara Lucia.

Jag fick måla en Pluto på ett lakan som symboliserade plutonsofficerare.

Den 15/12 åkte vi vidare genom Arabiska havet runt Indien och Ceylon som det då hette, söder om bengaliska viken och ned mellan Indonesien och Malaysia. Utanför några häftiga tropiska öar i Lankawi ankrade vi och firade jul med traditionellt julbord ute på däck i 35°värme.

Vi fick även en tur med våra små motorbåtar in till en paradisisk svampformad ö med en liten sandstrand ”med bad” och tät djungel innanför, där vi såg några häftiga fåglar och hörde mycket ljud.  Det var en mäktig syn att komma från havet in mot Singapores hamn med alla skyskrapor och höghus den 30/12.

Renaste och vackraste staden på resan, parker, planteringar och träd-alléer mitt bland höghusen och affärscentra. Jag hade oturen att ha vakttjänst på nyårsafton i Singapore så jag fick fira in det nya året ombord med en plastmugg champagne som vi vakthavande blev bjudna på. Medan vännerna var ute och gjorde nyårsnatten i Singapore. Dagen därpå var vi ute på stan och shoppade, allt var väldigt billigt här särskilt elektronik. En kompis Och jag träffade en snubbe från stan som visade oss runt på olika ställen och parker.

Nu gick färden ytterligare söder ut mot ön Bali som på den tiden var okänd för de flesta. Innan vi nådde dit passerade vi Ekvatorn vilket sjövägen betyder dop. Mycket traditionellt men oftast inte så trevligt.

Vi hade undrat över en liten pool som var uppbyggd på båtdäck ett antal dygn, som fyllts med vatten och alla matrester från de senaste dygnen och som började lukta ganska otrevligt.

Plötsligt kom det utklädda till infödingar och skrikande killar som jagade alla med något klabb som vi blev nedsmetade med. och så var dopet igång!

Vi blev tvångsmatade med någon äcklig vätska, rakade med bordskniv, man klippte av hårtofsar här och var på huvudet.

Man fick åla på däcket i någon sörja och därefter kyssa en nedsmetad fot på kung Neptun som inte luktade gott.

Slutligen fick vi åka baklänges från däck två på en rutschkana ned i den arrangerade poolen med matresterna som stått i värmen ett tag, där två stycken stod och doppade oss ett antal gånger ned under ytan. detta lilla upptåg tog hela dagen.

Den 7 januari kom vi in till Balis lilla hamn med trä kaj.

Ön var väldigt exotisk och vacker med sina stränder, djungel och trappstegsrisfält på sluttningarna.
Stränderna var täckta av palmer och grönska, inne i byarna bodde man i någon slags hyddor och kvinnorna gick graciöst barbröstade med vackra krukor på huvudet.

Vi förhandlade med några taxiförare om att åka runt på ön och titta på sevärdheter, det verkade bara finnas Amerikanska bilar från 1959 till 1964 att välja mellan det blev en Chevrolet Impala från 62.

På stränderna fanns ett fåtal hotell där vi träffade några turister från Australien och Nya Zeeland.

Den 10/1 åkte vi vidare mot Malaysia och staden Penang som verkade väldigt Kinesisk. Vacker stad med låga priser på det mesta, taxi var trehjuliga cyklar med en liten soffa framför föraren.

Vi for vidare mot Ceylon (Sri Lanka) där vi anlände till hamnstaden Colombo den 25 januari. Här tog vi en tur mot mitten av ön och tittade på när elefanter arbetade och på den fantastiska naturen. Kandy var målet med tempel och andra sevärdheter. Flera ville sälja ädelstenar till oss så det var nog billigt här, men som militär tjänar man inte så mycket.

Den 1 februari nådde vi Bombay i Indien, en stor stad med mycket gatuliv.Fattigt med mycket folk som verkade bo på gatan, hektiskt men det fanns även lugnare vackra delar av staden. Här kunde man få en figursydd sidenskjorta av en skräddare för en billig peng.

Vi lämnar Bombay och tillbaka genom Suezkanalen och upp till Israels hamnstad Haifa där det i hamnområdet fanns enorma magasin med apelsiner och grapefrukter. Därifrån åkte vi in till Jerusalem för att se både den nya stadsdelen men framför allt den gamla med tempel och där de tror att Jesus föddes och korsfästelseplatsen.

Tittade även på Klagomuren och Oljeberget.

Sedan korsade vi ca: halva medelhavet innan vi kom in i Italien där vi landsteg i staden Taranto.

Där blev det naturligtvis pizza och vin med glada Italienare.

Den 2 mars lämnar vi Taranto och passerar resterande av medelhavet och genom Gibraltar, rundar åter igen Iberiska halvön, Biscayabukten, Engelska kanalen upp genom Nordsjön och anländer till Sverige och ett mycket dimmigt problematiskt kryssande in till Karlskrona den 18 mars 1977.

Där hörde vi allt folks välkomnande och musikkår som spelade men vi såg inget förrän ända framme vid kajen.

Visst låter det som en häftig semesterresa, men varje dag började tidigt med uppställning på däck.
Frukost hämtades till varje mäss i byttor, sen var det arbetsdag från morgon till sen eftermiddag varje vardag.

Fritiden ombord alla dessa veckor tillbringades i mässarna med en bok.

Hamnbesöken varade 3-4 dygn varav ett hade man vakttjänst och var det vardag fick man bara permis efter arbetsdagens slut. För att få permission krävdes uppställning med strukna byxor, ren skjorta och mössa, putsade skor, nyrakad och korthårig.

Men visst var det en häftig resa med fint kamratskap och mycket upplevelser. Våran nuvarande kung har legat på Älvsnabben